Köpte dessa byxor igår på kvällsöppet och en Happy people träningspåse. Förlåt för kvallan, sitter på Bo's Macbook. Dem är Fierce irl. Nice att jag såg smal ut på bilden.

Det kända Coldplay citatet ur låten Fix you.

Det här var dock en snäll och vacker tant. Bilden tog jag i ettan. Originalbilden är i färg och hennes ögon lyser turkost. Tyvärr är internet så dåligt så originalbilden blev mest läskig när jag laddade upp den här därför ändrade jag den till svartvitt.

Ja. Idag blir det hård träning. Den bästa träningen får man med en ryska som lärare. Kan inte bli bättre! Och idag skaffade jag mitt inpuls kort. YEAH på det. Ska bli fit for fight. Det kan ni ge er fan på.

Jag och Rebecca träffades idag på två Chai-lattes och lite shopping. Vi pratade om att göra en London-resa framöver. Antar att det blir 2011. Kanske skulle passa på tills London Fashion Week? iof måste alla mina pengar gå till Alanya, dock kanske man hittar någon löjligt billig resa till London på vintern. Det brukar det ju finnas gott om.

Har hittat en beige Barbour jacka som jag är kär i. Vågar man spendera? Har spenderat i helgen också. Älskar att shoppa. Ska nog fota med älsklings Htc Hero, så ni faktiskt får se.

Äter Guacamole på Nachos. Sjukt gott. Likt våran älskade Samantha. Blev sjukt sugen på Satc. What to do?

Är så himla trött, irriterad, less på skolan, inte på läxorna... skolan. Försöker bara överleva virrvarret med läxor och dålig planering som sker just nu. Har inte ens tid med facebook och antm lika mycket som jag brukar. Orkar inte laga mat ens. Usch, skönt att dra till Umeå imorgon. Ska shoppa skiten ur mig.

Sorry. Jag kan nog inte ha en sådan smart hjärna. När jag fokuserar på planering av mitt hem, en weekend med tjejerna och skolan samtidigt så blir det nog kaos. Måste ha plats kvar för att dagdrömma också ju. Det är nog det jag tycker om mest av allt.

Drar på bio med älskling.

Har varit lite dålig så bloggandet var inte på topp!

Är så arg på Nellys.com.... förbannad. Frustrerad! Åh vad ska man göra med all ilska? Hatar allt just nu. Ville ju ha mina skor... så lät dom mig beställa ett par skor som inte ens finns!

Americas next top model. Ledig imorgon, skönt. Kanske bloggar innan jag lägger mig. Jo jag tror det.

Statistiken tar sig. Kul!

Klickat hem dessa  från nellys.com , får dem om ca 2-3 dagar. Wippie.

Yes bloggenn ska bli hemsida. KLAMYDIA är inget jag direkt stoppat in i designen. It sucks.

Kvällen har bestått av bastu, gurka och dipp och film med älskling.

Bad update/skön dag.

Later

Mysmys kväll! Ska nog springa ned och ta lite Naturell yoghurt nu... hmm bemästrar ju mycket när det gäller min hälsa och kost just nu.

Ja som min rubrik: Japanska är ett mode-språk, inte ett emo-språk. Då vet alla det.

Nu har jag liksom blivit "officiell" om att jag har denna blogg på facebook, inför de jag känner. Även fast jag har haft denna blogg ett tag.

Det är nog inte bra för mig. Allt detta top model... Vackra kvinnor, vacker industri. Jag gör automatiska posér när dom fotograferas.

Jag känner mig nere. Negativ. Hopplös. Allt som kallade hopp har lämnat mig. Inget känns vidare roligt, inget att se fram emot. Det känns som jag har gett upp. Jag har nog det. För jag vet att vad jag än vill, drömmer om, är det inget jag någonsin kommer åstadkomma. Allt är för jobbigt för min smak. Det började med att det var för jobbigt att ta tag i tvätten, klädhögen. Sen att göra läxan. Sen att gå till Ica. Nu är det ens för jobbigt att åka hem till mig. Det är för jobbigt att borsta tänderna på morgonen eller kvällen likaså också. Mitt i allt blev precis de enklaste jobbigt. Jag har verkligen fallit långt ner i avgrunden. Och jag vet mycket väl att när jag är där, kan jag inte dra mig upp till ytan på länge. Det har hände en gång. Sen dess har jag aldrig blivit samma person igen. Jag är ingen dålig människa. Jag är snäll, trevlig, respektfull, hjälpsam. Gör sällan någon nått ont alls (folk från mitt förflutna lär väl bli förvånade över mitt energiras). Jag har inte ens träffat mina älskade vänner på länge. Är det för jobbigt att träffa dom jag älskar nu också? Jag är ensam. Orklös. Livskraften har sugits ur mig totalt. Är det för att jag bara äter onyttigt? Aldrig tränar mer? Bara festar och röker. Inte ens det har jag haft nästan någon ork till nu. Vilket bara är positivt. Men jag orkar inte le längre. Jag kan inte räkna hur många gånger jag lett på utsidan medans min insida bara vill bryta i gråt och jag skriker högt, ja jag skriker högt till mig själv att jag måste sluta le. Sluta låtsas le. Sluta låtsas vara glad. Vem vill leva och känna att sist du log från ditt hjärta var... månader sen. Speciellt när det finns massa att le åt. Ändå känns inget positivt jag gör äkta. Inget med glädje.