Pas de modèle plus haut?

Det är nog inte bra för mig. Allt detta top model... Vackra kvinnor, vacker industri. Jag gör automatiska posér när dom fotograferas.
Drömmer mig bort och hamnar för en kort sekund i deras värld.
Sen vaknar jag upp och bli nerdragen av en djävulsminiatyr av mig själv som säger:
"Du kan aldrig bli en Top model! För det första, vad fasikars hände med de där extra 12 kilona du lagt på dig?! Och du är alldelens för rynkig under ögonen din ögon-petande maniker! För det tredje är du waaay för lat för att gå upp mellan 6-7 på morgonen för en fotografering. Och när du får dålig kritik, ska du gå och gråta till mormor då som vanligt? tror du för en sekund att det kommer hålla?"
Sen vaknar jag liksom upp till verkligheten och blir någon grad deppigare än innan för att jag bara tänker... patetiska tankar och har patetiska drömmar. Varför drömma om något som aldrig kan bli sant?



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback